Förnyelse och effektivisering av verksamheten
Efter att ha verkat i över 50 år på Elisabetsgatan 21 flyttade Cancerorganisationernas centralbyrå i början av maj 2008 till nya kontorslokaler på Lilla Robertsgatan 9 i Gardesstaden. De nya lokalerna var verksamhetsmässigt mycket bättre än de tidigare och hade även goda förbindelser. Snart var man dock tvungen att konstatera att byggnaden från 1959 var fuktskadad, vilket gjorde att hela personalen var tvungen att arbeta i ett skyddsrum i början av 2010. När problemen fortsatte flyttade centralbyrån på våren 2014 till Unionsgatan 22. Den nya lokalen var till ytan bara hälften av den gamla, men arbetarskyddsmässigt säker och rumsmässigt funktionell.
På grund av finanskrisen minskade Cancerstiftelsens donations- och investeringsintäkter 2009 så kraftigt att beloppet av beviljade stipendier överskred nivån för 2008 först år 2013. Det dåliga ekonomiska läget tvingade stiftelsen att följa en sträng ekonomisk linje för att anpassa utgifterna till intäkterna. Detta innebar ett försök att skapa stabila och långvariga penningflöden genom att utveckla månadsgåvor och donatorsregister samt hantera utgiftsekonomin genom att minska på mötes- och resekostnaderna.
Jubileumsutskottets arrangemang Hyvän Tahdon -galakonsert för cancergenforskning sänds direkt på MTV3.
Våren 2014 ordnade cancerorganisationerna en inflyttningsfest i sina nya lokaler på Unionsgatan 22. Generalsekreterare Sakari Karjalainen och ekonomi- och förvaltningsdirektör Raija Stjernvall deltog tillsammans med bl.a. Satu Tiivola.
För att hedra sina grundares vilja hade Cancerorganisationerna fortsatt med poliklinikverksamheten trots att den var olönsam, men på 2010-talet räckte resurserna inte längre för att konkurrera med privata vinstdrivande företag. I Helsingfors lades läkarstationen och laboratoriet på Bulevarden ner 2011, exakt 60 år efter den cancerpoliklinik som hade grundats i anslutning till Sjukhemmet Radium, och till sist 2015 gjorde man sig av med det patologiska laboratoriet i Uleåborg.
Precis när Cancerorganisationernas värsta ekonomiska nedgång började ge med sig i början av 2010-talet byttes dess ledning nästan helt. Harri Vertio, som hade verkat som generalsekreterare från 2003, och Eero Keränen, som hade verkat som ekonomichef från 1976 gick båda i pension i slutet av 2011, och Matti Rautalahti, som länge hade verkat som överläkare och biträdande generalsekreterare och i början av året hade börjat som generalsekreterare för Duodecim, hade ännu inte någon efterträdare.
Nya ledare behövde hittas snabbt, eftersom organisationen som hade blivit landets största patient- och folkhälsoorganisation var tvungen att förnya sin organisation och verksamhet för att möta kraven från den allt hårdare ekonomiska konkurrensen och stiftelselagstiftningen. Cancerstiftelsens styrelse agerade snabbt under ledning av professor Seija Grénman som hade valts till ordförande 2010. Till ny generalsekreterare valdes i september 2011 Sakari Karjalainen, docent och medicine doktor som före det varit överdirektör för undervisnings- och kulturministeriet. Docent, doktorn i medicin Liisa Pylkkänen valdes till överläkare och biträdande generalsekreterare. Valet av titteln ekonomi- och administrationschef som ekonomen Raija Stjernvall valdes till i november 2011, visade att styrelsen sökte en person som förutom att modernisera stiftelsens ekonomi även kunde sköta uppgifter inom allmän administration och personalförvaltning. Stjernvalls titel ändrades redan året efter till ekonomi- och administrationsdirektör, och hennes uppgifter innefattade också att vikariera för generalsekreteraren i frågor kring ekonomi och administration.
Seija Grénman väljs till ordförande för Cancerstiftelsens styrelse.
Roosa nauha-kampanjens huvudpartner var Avon. Marimekko-väskor såldes i 24 000 exemplar.
Seija Grénman, professor i gynekologi och obstetrik vid Åbo universitet, har bland annat forskat i äggstockscancer. Hon har varit ordförande för Finlands Gynekologiska Förening och även vice ordförande för International Federation of Gynaecology and Obstetrics (FIGO), världens ledande vetenskapliga organisation inom området. År 2010 valdes hon som andra kvinna efter Aino-Mari Mecklin till ordförande för Cancerfondens styrelse, en post som hon innehade fram till 2016.
Den nya ledningen som inlett sitt arbete i början av 2012 ställdes inför ett tufft uppdrag. I den sista verksamhetsplanen som hade utarbetats under ledning av Harri Vertio konstaterades det att för att Cancerorganisationerna skulle lyckas i sina mål krävdes en omorganisation av verksamheten, övergång till mer ändamålsenliga verksamhetsformer och förnyelse av ekonomin. I praktiken innebar detta att man behövde få ordning på organisationernas ekonomi, medelinsamlingen skulle utvecklas för att motsvara kraven från digitaliseringen av marknadsföringen och organisationernas inre organisatoriska problem behövde lösas. Som mål för medelinsamlingen sattes att fram till slutet av 2016 nå en årlig nettoavkastning på fem miljoner euro utan testamentsgåvor.
Ekonomi- och administrationsdirektör Raija Stjernvall hade tidigare från 2002 arbetat som ekonomichef för Skattebetalarnas centralförbund/Verotieto Oy och före det verkat bland annat som ekonomichef för Mannerheims Barnskyddsförbund samt kontorschef för Skogsindustrin rf, så hon hade en bred erfarenhet av att lösa sådana problem som länge hade plågat Cancerorganisationernas ekonomi. På hennes initiativ upplöstes organisationernas inbördes skuldregleringar snabbt, och fram till slutet av 2014 utreddes de problem kring Cancerstiftelsen och dess självtäckande och bundna stiftelser som revisorerna länge hade önskat skulle lösas. Hon flyttade också Cancerföreningens lönebetalningar från Nordea till föreningen själv.
Stjernvall började också förnya Cancerföreningens ekonomiska processer för att minska riskerna och förbättra framförhållningen. Budgeteringen, ekonomirapporteringen och den interna redovisningen utvecklades, vilket underlättade ledningen av enheter och funktioner, förverkligandet av resultatansvar och den ekonomiska uppföljningen. Förnyelsearbetet pågick under flera år och fick extra motivation av att finansiärerna av Cancerföreningen och Cancerstiftelsens verksamhet och forskning, såsom PAF, THL och EU-projekt började kräva att de skulle få tydliga utgifts- och intäktsuppgifter om de aktiviteter de finansierade.
Sakari Karjalainen utses till generalsekreterare för Cancerorganisationerna.
Sakari Karjalainen, direktör för enheten för hälsoforskning vid Finlands Akademi och överdirektör för undervisnings- och kulturministeriets avdelning för utbildnings- och vetenskapspolitik, utsågs 2011 till Cancerorganisationernas generalsekreterare. Han var väl förtrogen med Cancerföreningen efter att ha arbetat som forskare vid Cancerregistret 1985-91. Han innehade posten fram till våren 2022 och deltog även aktivt i internationella aktiviteter inom området. Som ordförande för European Cancer League (ECL) 2015-20 ledde han det paneuropeiska arbetet mot cancer.
Efter dessa ekonomiska lösningar fokuserade den nya ledningen på frågor som på grund av dess svåra karaktär hade lämnats kvar på bordet under flera år: Koncentreringen av Cancerorganisationernas nationella medelinsamling till Cancerstiftelsen, sammanslagningen av Stiftelsen för Cancerforskning med Cancerstiftelsen, konkurrensutsättningen av Cancerstiftelsens investeringsverksamhet och revision samt nedläggandet av innehavet av fastigheter och bostadsaktier. För att lösa dessa frågor krävdes beslutsamhet av Stjernvall som förändringsledare och av generalsekreterare Karjalainen krävdes det förmågan att få lösningsförslagen godkända i de ledande organen.
Framför allt övergången till en enhetlig medelinsamling som drevs av Sakari Karjalainen, främjades av den svåra ekonomiska nedgången som ökade Cancerorganisationernas förståelse för nödvändigheten av samarbete. Lösningen nåddes 2012, då Cancerföreningen och dess medlemsorganisationer beslutade att avstå från den nationella medelinsamlingen som koncentrerades till Cancerstiftelsen. På motsvarande sätt började Cancerstiftelsen med hjälp av donationsmedel till cancerarbete stödja Cancerföreningens och dess medlemsorganisationers arbete för cancerpatienter, för att främja cancerbekämpning samt hjälpa mindre bemedlade patienter.
Cancerstiftelsens stöd till Cancerföreningen i Finland och dess medlemsorganisationer 1962–2022.
Representanter för klinisk forskning får för första gången fler forskningsstipendier från Cancerstiftelsen än vad som ges till företrädare för grundforskning. | Hopefonden läggs ned.
Cancerstiftelsen började genast samla in donationer för att stödja cancerarbetet. Stödet till cancerarbetet och cancerpatienter var inga små belopp. Under de tre första åren stödde Cancerstiftelsen Cancerföreningens och dess medlemsorganisationers cancerarbete årligen med 650 000 euro, därefter varierade det årliga stödet ganska mycket tills det på 2020-talet efter en stabil tillväxt ökade till nästan 800 000 euro. Stiftelsen stödde fortfarande även Cancerföreningen på ett betydande sätt. Stödet ökade från 1,2 miljoner euro år 2012 till över 1,6 miljoner euro och redan år 2022 till drygt 2,3 miljoner euro.
Cancerstiftelsen utvidgade sin hjälpverksamhet på 2010-talet. Barnens Cancerfond till minne av Emilia Heinonen, som 1981 hade grundats under Cancerstiftelsen, hade redan länge stött familjer som på grund av barnets cancersjukdom hamnat i en svår situation, och 2016 började även Svea Ahlqvists fond bevilja stöd för samma ändamål. Deras gemensamma stödbelopp uppgick till 61 200 000 år 2019, i allmänhet ca 50 000 euro.
Förutom familjer med barnpatienter stödde Cancerstiftelsen med hjälp av testamentsgåvor, julinsamlingar och sina fonder även vuxna mindre bemedlade cancerpatienter. Behovet av stöd ökade betydligt under 2010-talet. Medan det 2014 beviljades stöd för nästan 160 000 euro,
uppgick stödbeloppet i slutet av årtiondet till nästan 690 000 euro. Stöd delas ut via socialkommittén vid Cancerföreningen i Finland genom en ansökan med bifogat utlåtande av en socialarbetare. Bidragen varierar mellan 400 och 1 000 euro.
Ambitionen att slå samman Stiftelsen för Cancerforskning med Cancerstiftelsen, som länge hade varit på gång, slutfördes äntligen. Nu motiverades sammanslagningen bland annat genom ökad kostnadseffektivitet, förenklad administration, minskade administrativa kostnader och mindre byråkrati. När man från justitieministeriet meddelade att regeländringarna gällande stiftelser inte skulle orsaka några problem, fattade stiftelsernas styrelser beslut i frågan på sitt möte 7.2.2013. Efter att sammanslagningsavtalet hade tecknats 19.3.2013 och Helsingfors tingsrätt i slutet av året hade gett tillstånd för verkställighet, registrerade Patent- och registerstyrelsen (PRS) sammanslagningen 21.1.2014.
När det långsiktiga målet äntligen hade uppnåtts, kunde man med anledning av Cancerstiftelsens 65-åriga verksamhet smälta saken under ett festmöte på restaurang Palace 12.1.2013. Under mötet höll man först gemensamma sammanträden för två stiftelser och Cancerföreningens styrelse varefter man avnjöt en festmiddag. Gästlistan var enligt traditionen för Cancerorganisationerna sparsam, förutom styrelsemedlemmarna samt Karjalainen och Stjernvall bjöds endast före detta generalsekreterarna Liisa Elovainio och Harri Vertio med.
År 2012 beslutade Cancerstiftelsen att konkurrensutsätta både investeringsverksamheten och revisionen. Investeringstillgångarna av Cancerföreningen i Finland och stiftelserna hade först skötts av endast KOP, Merita Bank och från 2001 Nordea, tills Aktia Bank 2017 började ta hand om delar av investeringstillgångarna. Dessutom fanns lite investeringstillgångar, som man fått genom en testamentsgåva, i Helsingfors Andelsbank. I juni 2012 fattades beslut om att konkurrensutsätta portföljförvaltningen. Finansutskottets ordförande Kari Markkula, generalsekreterare Sakari Karjalainen samt ekonomi- och administrationsdirektör Raija Stjernvall befullmäktigades att bereda en investeringsplan. Vid utarbetandet av planen fungerade Tim Hermansson från Suomen Sijoitussuunnittelu Oy som extern expert. I planen fastställdes tillgångarnas roll vid Cancerorganisationerna, investeringstillgångarnas avkastningsmål och risker, beslutsfattandet kring förvaltningen av investeringstillgångar samt att man uteslöt tobaks- och alkoholindustrin ur investeringsverksamheten.
När investeringsplanen hade godkänts efter några mindre justeringar, befullmäktigades Stjernvall att starta konkurrensutsättningen av investeringsverksamheten så att Tim Hermansson verkade som extern expert vid konkurrensutsättningen. Offerter begärdes från åtta kassaförvaltare: Aktia Asset Management Oy Ab, Danske Capital – Danske Bank Abp, Evli Bank Abp, Nordea Investment Management AB – filial i Finland, Pohjola Kapitalförvaltning Ab, SEB Kapitalförvaltning Finland Ab, Seligson & Co Abp och Tapiola Kapitalförvaltning Ab.
Vid jämförelse av kassaförvaltare och poängsättning av offerterna användes tre faktorer: resurser och andra centrala egenskaper, resultatinriktning och kostnader. Hermansson utarbetade efter jämförelserna en rekommendation om val av kassaförvaltare, och Raija Stjernvall gjorde utifrån den sitt eget förslag som Cancerstiftelsens styrelse godkände i maj 2013. Till kassaförvaltare valdes Nordea Investment Management AB – filial i Finland och Tapiola Kapitalförvaltning Ab. Båda fick en tillgång på 25 miljoner euro att förvalta.
Cancerstiftelsen börjar stödja Cancerföreningens och dess medlemsorganisationers arbete för cancerpatienters välbefinnande.
Cancerstiftelsens storstipendium höjs till 300 000 euro.
Revisorer från Deloitte & Touche Ab som ingick i CGR-sammanslutningen hade länge ansvarat för Cancerstiftelsens revision, men på våren 2012 beslutades det att man i enlighet med god förvaltningssed då och då skulle konkurrensutsätta även revisionsverksamheten. Offerter begärdes på hösten av fyra revisionssammanslutningar: Deloitte & Touche Ab, Ernst & Young Ab, KPMG Oy Ab och PricewaterhouseCoopers Ab. Till revisor valdes CGR Samuli Perälä från PricewaterhouseCoopers Ab och till andra revisor CGR Jaana Salmi
Förutom investeringstillgångarna som ingick kassaförvaltarnas ansvar hade Cancerstiftelsen även andra tillgångar, vars dåliga lönsamhet revisorerna hade uppmärksammat. Dessa tillgångar omfattade förutom några skogsfastigheter 12 uthyrda aktielägenheter som man en gång fått som testamentsgåva och inte hade kunnat sälja på en gång. Efter inspektionsbesök bestämde man sig för att behålla de stora skogsfastigheterna, men situationen för lägenheterna som i huvudsak låg i storstadsregionen var problematisk, eftersom hyresnivån redan länge hade stannat under nivån för en gångbar hyra.
Situationen var svår för Cancerstiftelsen: i dessa bostäder bodde även före detta pensionerade eller nuvarande medarbetare, och en del av bostäderna fanns i bostadsaktiebolag där det pågick eller inom den närmaste tiden skulle påbörjas stora renoveringar. Med tanke på sitt anseende kunde Stiftelsen inte säga upp hyresavtalen utan man var tvungen att hitta en lösning som båda parterna skulle vara nöjda med och som inte ledde till tidningsrubriker om en girig stiftelse som kastade ut sina gamla hyresgäster. Problemet löstes med samma mänskliga förhållningssätt som Cancerstiftelsen tillämpade även i testamentsfrågor. Raija Stjernvall besökte varje hyresgäst personligen och berättade för dem att den yttersta viljan av den person som en gång hade testamenterat bostaden hade varit att överlåta dess försäljningsintäkter för cancerarbete. Fyra femtedelar av bostäderna kunde säljas under 2014–15.
Cancerorganisationerna flyttar till Unionsgatan 22.
Ekonomen Raija Stjernvall, som var Cancerfondens ekonomi- och administrationschef 2013-18, arbetar med att modernisera Cancerfondens ekonomi- och personalförvaltning. Hon har även varit biträdande generalsekreterare med ansvar för ekonomi och administration.
Cancerstiftelsens ekonomi började utvecklas positivt 2013 tack vare ökade intäkter från investeringstillgångarna och medelinsamling. För medelinsamlingen var intäkterna från testament fortfarande den viktigaste donationsformen, och Rosa bandet-insamlingen med intäkter på 960 000 euro etablerade sin ställning som Cancerstiftelsens viktigaste årliga insamlingskampanj. Även Movember-kampanjen som fokuserade på hälsoproblem hos män, såsom prostatacancer, lyckades samla intäkter på ca 400 000 euro under toppåret 2013. Kampanjen som hade sitt ursprung i Australien och gick ut på att odla mustasch sjönk dock i popularitet efter en bra början, vilket gjorde att Cancerstiftelsen avstod från den 2017.
I slutet av 2014 godkände Cancerorganisationerna strategin sträckte sig till 2020. I den konstaterades att Cancerstiftelsen var Finlands viktigaste privata finansiär av cancerforskning. Eftersom antalet cancerfall oundvikligen skulle öka i och med den åldrande befolkningen, räckte de gamla forskningssatsningarna inte längre till för att motsvara behovet. Därför var målet för spetsprojektet som förtydligade strategin att lyfta nivån för cancerforskningen i Finland och fördubbla totalbeloppet av Cancerstiftelsens stipendier från drygt 3,7 miljoner 2014 till sju miljoner euro fram till 2020.
Det ambitiösa målet ökade trycket på Cancerstiftelsens investeringsverksamhet och medelinsamling, eftersom stiftelsens enda inkomstkälla förutom dem hade varit det årliga bidraget på 800 000 euro från William Thurings stiftelse. Nordea Investment Management AB – filial i Finland och Tapiola Kapitalförvaltning Ab som ansvarade för portföljförvaltningen av investeringstillgångarna kunde nå rimliga avkastningssiffror fram till 2017, men det svåra börsåret 2018 vände resultatet så negativt att värdet på investeringstillgångarna inte ökade så mycket under fyra år. År 2018 konkurrensutsatte stiftelsen medelinsamlingen på nytt, och nu valdes tre kassaförvaltare i stället för två: Evli Bank Abp, LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab och SEB Kapitalförvaltning Finland Ab.
Situationen för medelinsamlingen som hade börjat ta fart blev svårare i början av 2014, när insamlingschef Tuuli Lahti och medelanskaffningsdirektör Mervi Perkinen sa upp sig och enheten i övrigt led av resursbrist. Situationen löstes till en början genom att Raija Stjernvall tillfälligt vid sidan av sitt eget arbete började leda även medelanskaffningsenheten vars dagliga verksamhet Carita Åkerblom tog över. Efter detta ökades enhetens resurser så att Tuuli Lahti utsågs till medelanskaffningschef på deltid i januari 2015 och Helena Hulkko till medelanskaffningschef i mars 2016. Till direktör för den för verksamheten viktiga kommunikationsenheten utsågs Satu Lipponen som redan tidigare varit chef för kommunikationsenheten så rollen var inte ny för henne.
Inom medelinsamlingen satsade man framför allt på åtgärder som främjade testamentsgåvor, Rosa bandet-insamlingen samt att utöka månadsgivarregistret. Största delen av intäkterna från medelinsamlingen kom fortfarande från testamentsgåvor där huvudansvaret 2012 flyttades från Eero Keränen till Raija Stjernvall. Även hon deltog personligen i skötseln av de avlidnas ärenden och tog vid behov hand om de närståendes uppgifter inklusive begravningar. På särskilda donators- och testamentskvällar informerades om möjligheten att uppmärksamma cancerforskningen i testamenten.
Över 80 procent av intäkterna från stiftelsens medelinsamling kom fortfarande från testamentsgåvor som under 2015–18 genererade i snitt över fem miljoner euro per år. Vikten av övrig medelinsamling började öka tack vare systematiskt utvecklingsarbete och marknadskommunikation. Rosa bandet-insamlingen gav 2014 för första gången ett resultat på över en miljon euro (1 102 000 euro), och julinsamlingen som arrangerades för första gången resulterade i donationer över förväntan.
Cancerfonden beslutar att istället stödja ekonomiskt utsatta cancerpatienter istället för Cancerföreningen.
Cancerfonden börjar stödja doktorander som deltar i IPPE-kursen vid Tammerfors universitet.
Miljonhopp för insamlingen Rosa bandet
Forskning kombinerad med effektiva behandlingar gjorde att cancerpatienter började klara sin sjukdom bättre än tidigare. Detta erbjöd nya sätt för medelinsamling genom gemensamma evenemang. Den amerikanska cancerföreningen The American Cancer Society började 1985 med ett välgörenhetslopp Relay for life som snabbt spred sig till 30 länder. Ett annat populärt och känt projekt var Pink Ribbon som fick sin början i kosmetikföretaget Estée Lauders idé. Evelyn H. Lauder och Alexandra Penney ville i början av 1990-talet i USA fästa uppmärksamhet på utbreddheten av bröstcancer och samla in medel för forskning om den. De valde en rosa silkesrosett som symbol för sin kampanj (Pink Ribbon) som numera är en global symbol för kampanjen.
I samband med lanseringen av Pink Ribbon Collection 2021 publicerades specialutgåvan Aku Ankka.
Inom cancerorganisationerna följde man kampanjerna med nyfikenhet. Även Internationella Cancerunionen (UICC) gav information om bra idéer. Vid UICC:s världskonferens i Oslo 2002 var nordiska cancerföreningar välrepresenterade, och man såg medelinsamling som ett samarbetsområde. Generalsekreteraren för Cancerföreningen i Finland och Cancerstiftelsen Liisa Elovainio satt i styrelsen för UICC och var ordförande för samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar (ECL) så det internationella samarbetet var tätt. Roche Oy erbjöd gratis rosetter för kampanjerna. Erbjudandet avvisades, eftersom man enligt Cancerorganisationernas etiska riktlinjer inte fick samarbeta med endast ett läkemedelsbolag utan kravet var att minst tre företag inom branschen skulle vara med.
När den populära svenska damtidningen Amelia, klädbutikskedjan Lindex och Cancerfonden i Sverige beslöt sig för att börja samarbeta i syfte att samla medel för bröstcancerforskning, frågade svenskarna om det fanns intresse för motsvarande verksamhet i Finland. Det här var lätt att besvara jakande, eftersom Cancerfonden var känd som en duktig arrangör av nationella kampanjer.
Det praktiska genomförandet följde under de första åren den svenska modellen, och Cancerorganisationernas kommunikation ansvarade för det. Målet var att ge den senaste informationen om bröstcancer i Finland genom forskning, behandlingar och patientberättelser. Med kampanjen ville man sprida ljus och tro på framtiden samt berätta om vikten av vänskap. Cancer innebar inte längre automatiskt en dödsdom utan något man kunde prata om på samma sätt som andra sjukdomar. Det fanns goda möjligheter till varumärkesbyggande genom samarbetspartner och respons från allmänheten.
Kommunikationsavdelningen hade täta samarbetsmöten med chefredaktören för tidningen Me Naiset Katriina Kaarre. Först behövde man komma på ett namn för bandet på finska. Eftersom ”vaaleanpunainen” var ett för långt ord och ”pinkki” inte passade detta sammanhang, kvarstod bara ordet ”roosa” som konstaterades fungera bra. Nu hade Cancerstiftelsen sitt eget band, Roosa nauha på finska, Rosa bandet på svenska, som man behövde börja marknadsföra.
Nu behövde man ännu skydda varumärket för kampanjen, eftersom det cirkulerade många slags Pink Ribbon-välgörenhetsprodukter ute i världen. Designen och loggan för varumärket beställdes av en reklambyrå, och varumärket registrerades hos Cancerföreningen i Finland. Tack vare detta kunde man försvara sig mot många användare av olika röda symboler som försökte få sin del av Rosa bandets framgång.
Till stöd för Rosa Bandet-kampanjen 2011 sände MTV3 dokumentären ”For love, a man can float”.
Den första Rosa bandet-kampanjen arrangerades 2003 tillsammans med Lindex Oy och tidningen Me Naiset. Under kampanjen såldes silkesrosetter hos Lindex, vars intäkter gick till forskning, liksom en del av intäkterna från behåar som sålds av Lindex samt från försäljningen av lösnummer av tidningen Me Naiset. Under det första året gav kampanjen 22 000 euro.
Kampanjen som arrangerades nästa år med samma koncept resulterade redan i 59 000 euro som 10.12.2004 överlämnades till Cancerorganisationernas nyligen valda generalsekreterare Harri Vertio. I samband med överlämningstillfället grundades en Rosa bandet-stiftelse för att stödja cancerforskningen. Forskningen inom området stöddes under hösten även av behåbutiken Amoeena, klädföretaget B-Young samt likt året innan showdansgruppen Scandinavian Hunks.
När den tredje kampanjen 2005 redan gav 117 000 euro, alltså över två gånger mer än stödet från Festkommittén, kunde Rosa bandet-stiftelsen dela ut två stipendier för bröstcancerforskning. Nu förstod man vid Cancerstiftelsen att det fanns skäl att utvidga kampanjen för att öka dess kännedom om den. Förutom Lindex och tidningen Me Naiset medverkade över 10 andra företag året därpå, och inom ramen för kampanjen arrangerades två konserter, en turné och en kryssning. Resultatet för hela kampanjen uppgick till hela 200 000 euro.
Maria Veitola designade Roosa nauha för år 2022.
Rosa bandets popularitet fick företag att förstå att det var bra för dem att arbeta för en god sak. Under de följande åren ökade antalet samarbetsföretag i jämn takt, och även många offentliga personer och olika grupper stödde kampanjerna på olika sätt. Kampanjerna inföll fortfarande under oktober månad, men donationer till Rosa bandet-stiftelsen kunde göras under hela året.
Framgången med Rosa bandet gav upphov till tanken o att konceptet kunde fungera också för män. Silverfonden som hade grundats 2006 försökte genom försäljning av silverband samla in medel för forskning om prostatacancer och professionell rådgivning, men resultatet blev svagt. Silverfonden-insamlingen avskaffades 2012.
Under 2008 nåddes ett nytt rekordresultat för Rosa bandet-kampanjen med en total avkastning på 530 000 euro. Inom ramen för kampanjen arrangerades igen olika evenemang, föreläsningsturnéer och shower, och som nyheter för året dagen Pukeudu Pinkkiin och design-rosetten designade av textilkonstnären Maija Louekari från Marimekko. Inspiration hämtades igen från Sverige, där Cancerfonden gått in för att sälja sitt band i en förnyad design varje år. År 2009 var det modedesignern Hanna Sarén som designade Rosa bandet, men det nästa design-bandet offentliggjordes först 2012, då designern var Jukka Rintala.
I och med att Cancerstiftelsens medelinsamling förstärktes och snabbt blev mer professionell på 2010-talet ökade intäkterna från Rosa bandet-kampanjen i jämn takt. År 2011 kunde det första storstipendiet på 200 000 euro delas ut av dess stiftelse. Ett resultat på en miljon euro nåddes 2014 med hjälp av ett band designat av Minna Parikka. Parikkas band fick så mycket uppmärksamhet att man därefter alltid valde någon offentlig person eller grupp för uppgiften.
Även om man redan 2011 sålde över 100 000 Rosa band, kom största delen av kampanjens intäkter från företag. Företag deltog i insamlingar som samarbetspartner och förband sig att donera ett visst minimibelopp. Dessutom sålde många företag förutom band även andra Rosa bandet-produkter, där en del av intäkterna gick till insamlingen, och de gav på samma sätt som privatpersoner även direkta donationer. Cancerföreningens regionala föreningar deltog varje år aktivt i genomförandet av kampanjen genom att sälja band, arrangera bössinsamlingar och olika Rosa bandet-evenemang.
Rosa band och Rosa bandet-produkter hade sålts hos Lindex, Tokmanni, R-kiosker, Universitetsapoteket, Stockmann och många andra ställen, men när det 2015 först började säljas i S-gruppens butiker och året därpå i K-gruppens butiker, ökade försäljningen betydligt.
När intäkterna 2017 redan stigit till två miljoner euro, kunde Rosa bandet-stiftelsen för första gången bevilja ett stipendium på en miljon euro. Det riktades till Finlands Akademis TERVA-program för forskning om äggstockscancer.
Till det goda resultatet 2017 bidrog ett nytt försäljningsrekord för bandet designat av Duudsons, ca 370 000 exemplar, som dock redan året efter besegrades av Anna Puus band som såldes i 455 000 exemplar. Även om Seela Sella, Juha Tapio, Eva Wahlström och Maria Veitola under de följande åren lyckades sälja över 400 000 band, kom huvuddelen av resultatet fortfarande genom företagssamarbeten. Vid sidan av stora butikskedjor, Lindex och Arabia, var försäkringsbolaget AIG, Lumene och Kalevala Koru viktiga samarbetspartner i slutet av 2010-talet, vilket innebar att bolaget som en gång i tiden leddes av Aino-Mari Mecklin var tillbaka hos Cancerstiftelsen.
Rosa bandet-insamlingen som började som ett arbete mot bröstcancer utökades 2018 till att också gälla gynekologiska cancersjukdomar hos kvinnor. I takt med att verksamheten växte förnyades kampanjens webbplats, kommunikation och verksamhetssätt systematiskt och kontinuerligt. Det målmedvetna arbetet och en välriktad egen marknadsföring fick igång ett slags gratis snöbollseffekt i offentligheten med en betydligt större mediasynlighet för Rosa bandet. Detta ökade människors intresse att hjälpa och företags vilja att synas som främjare av en god sak. Enligt en enkät genomförd av Taloustutkimus 2018 var Rosa bandet den mest tilltalande mottagaren av donationer bland finländarna.
När intäkterna från Rosa bandet 2019 ökade till ca 2,8 miljoner euro, beslutade Cancerstiftelsens styrelse att ändra stadgarna för Rosa bandet-stiftelsen så att användningssyftet för donationerna breddades till att gälla hela cancerforskningen. Ändringen främjade Cancerstiftelsens allmänna strategiska mål, ökade kännedomen om den och gjorde det möjligt att nå nya donatorsgrupper och öka intäkterna. Å andra sidan förutsatte det också att donationsvädjan skulle formas så att donatorerna skulle förstå att användningssyftet för donationer hade breddats. Man informerade också om ändringen i en kick-off för insamlingen som arrangerades 22.9.2020 på Musikhuset i Helsingfors och direktsändes på nätet.
När regeländringen kombinerades med en lyckad marknadsföring och ökad positiv publicitet, överskred intäkterna med råge målet på 3 miljoner euro genom att uppgå till 4,2 miljoner euro. Samtidigt blev Rosa bandet den största välgörenhetsinsamlingen i Finland. Det rekordhöga insamlingsresultatet bestod, förutom av försäljning av band, av försäljning av samarbetspartners Rosa bandet-produkter samt privatpersoners och företags donationer på nätet, olika plattformar för sociala medier, som kontoöverföringar och textmeddelanden. Huvudpartner var Kesko, S-gruppen och den lojala stödjaren Lindex, som sålde majoriteten av banden. Samarbetet med MTV:s program Dansar med Stjärnor gav 900 000 euro som sms-donationer samt flera tusen månadsgivare.
Intäkter från Rosa bandet-insamlingar
Insamlingspraxis som infördes år 2020 följdes även under de kommande åren. Med Rosa bandet-insamlingen stödde man fortfarande forskning om alla cancersjukdomar så att specialtemat för 2021 var tarmcancer och för 2022 cancer med dålig prognos. År 2021 uppgick intäkterna till 4,9 miljoner euro och år 2022 till närmare fem miljoner euro.
Allt som allt hade man genom Rosa bandet-insamlingen fram till våren 2023 samlat in nästan 17 miljoner euro för cancerforskning. Cancerstiftelsen som firade sitt 75-årsjubileum 2023 kunde därför vara väldigt nöjd med Rosa bandet, som hade fyllt 20 år.
Rosa band designers
2008 Maija Louekari
2009 Hanna Sarén
2012 Jukka Rintala
2014 Minna Parikka
2015 Katri Niskanen
2016 Michael Monroe
2017 Duudsonit
2018 Anna Puu
2019 Seela Sella
2020 Juha Tapio
2021 Eva Wahlström
2022 Maria Veitola
2023 Apulanta
Cancerstiftelsen hade försökt öka antalet månadsgivare bland annat med hjälp av tv-reklam, men frågan framskred väldigt sakta ända fram till 2017, då Rosa bandet-kampanjen och den effektiverade telemarknadsföringen förändrade situationen. Medan det 2016 fanns 2 400 månadsgivare, hade antalet 2018 redan ökat till 13 000. Detta var dock bara en början, eftersom antalet månadsgivare med hjälp av de effektiverade metoder för rekrytering av donatorer som Sari Meller, som 2019 hade blivit medelanskaffningsdirektör, hade infört ökade till 33 500 fram till slutet av 2022. Samtidigt blev månadsgivarna en av grundpelarna för stiftelsen.
Samarbetet mellan Cancerföreningen och Cancerstiftelsen hade från 1964 styrts av ett samarbetsavtal som hade möjliggjort utvecklingen av Cancerorganisationer och arbetet som en helhet, där föreningen och stiftelsen hade sina egna roller. Praxisen hade då och då omvärderats, och så var fallet även i slutet av 2015 och början av 2016, när Cancerstiftelsen på grund av ikraftträdandet av den nya stiftelselagen var tvungen att ändra sina stadgar och verksamhetssätt för att motsvara den nya lagstiftningen. Förändringsarbetet gällde inte Cancerföreningen som löd under föreningslagen.
I november 2015 började Sakari Karjalainen och Raija Stjernvall bereda ändringarna i stadgarna. Revisorerna Samuli Perälä och Jaana Salmi bjöds in liksom rättssekreteraren för arbetsgruppen som hade berett stiftelselagen, advokat Oili Kela, som presenterade motiveringarna för ändringarna i lagen. Den nya lagen förutsatte att ”sr” skulle läggas till i namnet på Cancerstiftelsen för att visa att det handlade om en registrerad stiftelse, men Kela ansåg att stiftelsen gärna även skulle ha ett officiellt namn på engelska. Det fanns ingen anledning att ändra på stiftelsens syfte, men verksamhetssätten behövde moderniseras, eftersom en del av de ursprungliga verksamhetssätten i praktiken hade förlorat sin betydelse. Cancerstiftelsen hade till exempel inte längre några polikliniker eller laboratorier och den köpte inte heller längre någon utrustning för cancerbehandling. I reglerna behövde de vanligaste verksamhetssätten fastställas och en paragraf läggas till i slutet, enligt vilket stiftelsen även kunde bedriva övrig verksamhet som främjade dess syfte. Detta behövdes, eftersom den nya lagen förbjöd användningen av medel till annat än det verksamhetssätt som fastställdes i reglerna. I övrigt övrigt var Kelas ändringsförslag till stadgarna i huvudsak tekniska eller något den nya lagstiftningen förutsatte.
Förslaget till ändring av stadgar utarbetat av Oili Kela behandlades och preciseras något under Cancerstiftelsens styrelsemöte i januari 2016. Efter att arbetsutskottet hade rekommenderat att förslaget godkänns, godkände styrelsen stiftelsens nya regler 29.3.2016. De skickades direkt till PRS för förhandsgranskning, eftersom stadgarna omfattade ett förslag gällande nyttjanderätten till stiftelsens egendom, på vilket det ännu inte fanns något prejudikat. Efter att PRS hade godkänt de nya reglerna godkände styrelsen dem 17.5.2016 i ett avgörande andra möte.
De nya reglerna för Cancerstiftelsen godkänns. Cancerstiftelsens stora stipendium höjs till 450 000 euro.
Sirpa Jalkanen väljs till ordförande för Cancerstiftelsens styrelse.
Cancerstiftelsens avsiktsparagrafer i de stadgar som godkändes 29.3.2016
1 §
Stiftelsens namn är Syöpäsäätiö sr, på svenska Cancerstiftelsen sr, på engelska Cancer Foundation sr, och dess hemort är Helsingfors stad.
2 §
Stiftelsens syfte är att bekämpa de skador som cancersjukdomar förorsakar vårt folk och dess medlemmar.
För att uppfylla sitt syfte kan stiftelsen
- dela ut stipendier, bidrag och annat ekonomiskt stöd för forskning och annan verksamhet som främjar syftet
- ge ekonomiskt stöd till Suomen Syöpäyhdistys – Cancerföreningen i Finland ry
- bedriva och stödja utbildnings- och informationsverksamhet
- uppfylla sitt syfte även genom alla andra verksamhetsformer som främjar syftet
Stiftelsen kan bedriva all typ av laglig affärsverksamhet för att finansiera sina verksamhetsformer
De nya reglerna skiljde sig betydligt från de regler som grundarna av Cancerstiftelsen 1948 hade godkänt. När huvudvikten i de gamla reglerna lades vid grundande och anskaffning av cancerpolikliniker, vårdinrättningar och behandlingsutrustning, hade tidsintervallet på nästan 70 år lett till att dessa uppgifter till stor del hade överförts på samhället, och Cancerstiftelsen hade i huvudsak kunnat fokusera på att stödja forskning. Det gamla främjandet av upplysningsarbetet hade bytts till utbildnings- och informationsverksamhet, däremot lämnade de nya stadgarna stödjandet av medellösa och mindre bemedlade cancerpatienter, som reglerna från 1948 starkt betonade, helt åsido, även om stödet till dem höll på att öka starkt och kretsen för stödet höll på att utvidgas. Denna verksamhet ingick uppenbarligen i de frågor som bäst skulle omfattas av den sista paragrafen.
Efter att den nya stiftelselagen trätt i kraft blev uppföljning och rapportering av ekonomisk växelverkan med personer i stiftelsens närståendekrets obligatorisk. I mars 2016 godkände Cancerstiftelsens styrelse en närståendekretsanvisning för att underlätta uppföljningen. I anvisningen konstaterades det att stiftelsens grundare hade dött och deras arvtagare inte hade bestämmanderätt över användningen av stiftelsens medel. Cancerföreningen med dess medlemsorganisationer stängdes utanför närståendekretsen, eftersom den inte hade någon roll i utnämnandet av medlemmar till Cancerstiftelsens styrelse eller dess beslutsfattande.
Cancerorganisationernas olikheter som nämns i närståendekretsanvisningen kom även fram i praktiken, när man i organisationerna på initiativ av generalsekreterare Sakari Karjalainen i juni 2017 genomförde en förnyelse av centralbyråns organisation och ledningssystem. I och med den förenades Cancerföreningens kommunikation och Cancerstiftelsens medelinsamling under kommunikations- och medelanskaffningsavdelningen ledd av Helena Hulkko. Syftet med ändringen var att stärka ledningsgruppsarbetet och främja samarbetet mellan funktionerna.
Man upptäcktes snart att fördelarna med sammanslagningen blev färre än förväntat, eftersom målen för föreningens och stiftelsens kommunikation var väldigt olika. Medan föreningens kommunikation utgjorde av hälsokommunikation, organisationskommunikation och påverkanskommunikation, fokuserade Cancerstiftelsens kommunikation på marknadskommunikation och medelinsamling och förutsatte ett mer målmedvetet ledarskap. Frågan löstes genom att magistern i statsvetenskap Jaana Ruuth började leda föreningens kommunikation, och Cancerstiftelsen fick en egen kommunikations- och medelanskaffningsavdelning som leddes av ekonomie magister Helena Hulkko. Hulkko och docent Jarmo Wahlfors, som samma höst hade valts till forskningsdirektör för Cancerstiftelsen, var de första sedan 1950-talet som anställts direkt av stiftelsen. Deras arbetsgivare blev dock Cancerföreningen som debiterade Cancerstiftelsen för sina personalkostnader.
Representanter för klinisk forskning får för andra gången mer stipendium från Cancerfonden än representanter för grundforskning.
Jarmo Wahlfors, filosofie doktor, utsågs till forskningsdirektör vid Cancerstiftelsen 2018. Han hade tidigare varit direktör för enheten för hälsoforskning vid Finlands Akademi. Hans huvudsakliga uppgifter var att utveckla finansieringen för att säkerställa en hög nivå av kontinuitet i forskningen och att stärka utvärderingen av forskningens genomslag.
Akademiker Sirpa Jalkanen, som 2017 valdes till ordförande för Cancerstiftelsens styrelse, fick som uppgift att leda en stiftelse som Seija Grénman och Sakari Karjalainen hade lyckats förnya enligt den verksamhetsplanen som utarbetats 2011 under ledning av Harri Vertio. Stiftelsens verksamhetssätt hade utvecklats och digitaliserats, marknadsföreningen hade gjorts mångsidigare och ekonomin stabiliserats. Målet från 2014 att öka Cancerstiftelsens och Cancerföreningens sammanlagda årliga stipendiebelopp till sju miljoner euro fram till 2020 nåddes redan 2018 tack vare ökade intäkter från medelinsamlingen och stiftelsens förnyade dispositionsplan för fonder. Efter att Liisa Pylkkänen och Raija Stjernvall sa upp sig 2018 var det endast Sakari Karjalainen, generalsekreteraren, som satt kvar på sin post av de ledare som valdes 2011. Specialistläkaren i allmänmedicin Juha Heino efterträdde Pylkkänen i ledningen för hälsoavdelningen, och efter Stjernvall utsågs ekonomie magister Raija Jokila till ekonomi- och administrationsdirektör.
Jokilas mål var att öka antalet nya och långvariga donatorer för stiftelsen dels genom förlitan på dess goda rykte och dels genom lyckade kampanjer och insamlingar. Efter att Cancerstiftelsens medelanskaffningsdirektör Helena Hulkko i april 2019 hade sagt upp sig valdes teologie magister Sari Meller till ny medelanskaffningsdirektör. Hon hade en gedigen branschkännedom från uppdragen som kontaktchef för Kyrkans Utlandshjälp och medelanskaffningschef för Rädda Barnen rf, men också erfarenhet av marknadsföring och försäljning inom affärslivet.
Syftet med Roosa nauha-insamlingen utvidgas för att omfatta hela cancerforskningen.
Cancerstiftelsens ekonomi och medelinsamling utvecklades positivt 2019 tack vare den framgångsrika Rosa bandet-insamlingen, en rejäl ökning av antalet månadsgivare och intäkter från testamenten. Investeringstillgångarna ökade också i kölvattnet av det utmärkta börsåret, även om de nya kassaförvaltarna inte nådde upp till börsens genomsnittliga kursuppgång på 20 procent.
Resultatet från 2019 drev på Cancerstiftelsens mål och gjorde dem högtflygande för 2020. Medelinsamlingen skulle effektiveras ytterligare så att fler givare skulle välja Cancerstiftelsen som mottagare och bli dess långvariga donator. För att förbättra kännedomen om stiftelsen förnyades dess och Rosa bandet-insamlingens webbplats. För verksamheten valde man följande prioriteringar: att stärka Cancerstiftelsens varumärke och kommunikation, främja cancerforskningen samt öka rådgivning och stöd till cancerpatienter.
Cancerfonden stärks ekonomiskt som en följd av coronapandemin.
Ansvar för hela folket och landet
Cancerstiftelsen grundades 1948 för att bekämpa det lidande som cancersjukdomar förorsakade det finska folket. Stiftelsen bar från första början ansvar för hela folket. Det viktigaste målet var att grunda cancerpolikliniker dit vem som helst kunde gå på läkarkontroll. Att få vård fick inte vara beroende av pengar, och därför betalade stiftelsen vårdavgifterna och resekostnaderna för mindre bemedlade patienter.
Förutom driften av cancerpolikliniker stödde Cancerstiftelsen på grund av landets svåra ekonomiska läge byggande av sjukhus, deras verksamhet och anskaffning av utrustning fram till slutet av 1960-talet, då samhället kunde ta över ansvaret för sjukhusverksamheten. Nu kunde Cancerstiftelsen börja uppfylla sina andra huvudmål, alltså främja forskningen av cancersjukdomar, stödja upplysningsarbetet och hjälpa mindre bemedlade cancerpatienter.
Under drygt 50 år hade arbetet fått många nya former, men kärnan i arbetet var alltid hållbarhet: Hälsoutveckling på ett hållbart sätt, transparens i insamling och användning av medel samt arbete för alla medborgarkretsar. Cancerstiftelsens finansiering riktas till Finlands mest framstående forskares arbete som resulterar i de viktigaste upptäckter och fördelar inom cancerbehandling. Tack vare forskarnas arbete får allt fler fortsätta leva utan att insjukna i cancer eller trots det, eftersom det finns allt mer effektiva läkemedelsbehandlingar för dem som har cancer.
Utbildning arrangerad av Cancerstiftelsen, såsom det årliga symposiet, förnyar och harmoniserar behandlingen av cancersjuka i hela landet och dess rådgivnings- och stödtjänster hjälper cancersjuka och deras närstående både mentalt och ekonomiskt. Extra uppmärksamhet har fästs vid mindre bemedlade cancerpatienter och familjer, där barnet har insjuknat i cancer. Vid upplysningsarbete har man satsat på information och rådgivning till den symtomfria befolkningen om framför allt risker med tobak, alkohol och ohälsosam kost.
All denna verksamhet skedde till en början nästan helt med donerade medel. Under Cancerstiftelsens första decennier byggde dess ekonomi förutom på försäljning av kondoleansadresser och kort i huvudsak på nationella böss- och listinsamlingar samt donationer och testamenten, men verksamheten i början av 2000-talet expanderade blev det nödvändigt att gå över till en aktiv medelinsamling. Medelinsamlingen genomfördes inom fyra delområden: tjänster för privata donatorer, samarbete med företag, kampanjer och produktförsäljning, som alla hade en sak gemensamt: hållbarhet. På samma sätt som stiftelsens stipendieprocess behövde dess medelinsamlingen vara öppen och transparent och uppfylla förutom juridiska regler även moraliska skyldigheter. Likaså vid investeringsverksamheten, som ger ungefär en tredjedel av stiftelsens intäkter, beaktar man principerna för miljö, socialt ansvar och god administration och undviker objekt vars verksamhet står i strid med eller riskerar upprätthållandet av hälsa och välmående.
Sari Meller, som våren 2019 blev medelanskaffningsdirektör, har poängterat att Cancerstiftelsens
medelinsamling inte grundar sig på ”begäran om pengar” utan på ett professionellt verksamhetssätt som garanterar stabila och långvariga penningflöden. Under hennes tid har Cancerstiftelsens intäkter i huvudsak kommit från testamentsgåvor, Rosa bandet-insamlingen och månadsgivare, vars antal tredubblades i några år till över 35 000. Under hennes ledning förnyades den för första gången år 2014 arrangerade Cancerstiftelsens julinsamling, med vilken man samlar in medel till mindre bemedlade familjer som drabbats av cancer. Antalet familjer som ansöker om ekonomiskt stöd har
nästan tiodubblats sedan början av 2010-talet.
Meller höjde hållbarhetsarbetet inom Cancerstiftelsen till en ny nivå när hon började
fästa extra uppmärksamhet på miljövänlighet vid insamling av medel. Stiftelsens kommunikation med donatorer blev i första hand digital, i den allt mer sällan använda papperskommunikationen började man använda kuvert tillverkade i Finland av FSC-certifierat returpapper. Rosa band och armband tillverkas etiskt och miljömässigt hållbart, och produkterna kvalitetsrevideras årligen. Som kampanjprodukter väljs i regel vardagsprodukter tillverkade i Finland som konsumenterna ändå skulle köpa. Cancerstiftelsen är med och färdigställer Cancerorganisationernas hållbarhetsprogram i syfte att identifiera ekonomiska och sociala effekter samt miljöpåverkan av hela organisationens verksamhet och sätta tydliga mål för dem.
Cancerstiftelsens aktiva verksamhet och framför allt framgången av Rosa bandet-insamlingen har gett företag en möjlighet att delta i arbetet mot cancer. Företagens roll som säkerställare av kontinuiteten i cancerforskningen har kommit att bli betydande, eftersom företag årligen ger donationer för över tre miljoner euro. Såväl Rosa bandet som Cancerstiftelsens företagspartnerskap styrs av strikta principer. Stiftelsen samarbetar inte med företag som är verksamma inom tobak-, alkohol-, vuxenunderhållnings-, vapen-, snabblåne- eller hälsokostbranschen, inte heller tar den emot donationer från företag som arbetar inom dessa branscher. Varje partnerskap begrundas från fall till fall genom att bland annat sätta sig in i partnerkandidaternas marknadsföring och produktlöften.
Enligt Cancerstiftelsens grundare Aino-Mari Mecklin var stiftelsens uppgift att garantera en god cancerbehandling för varje finländare, vilket endast var möjligt genom att ständigt och fast förlita sig på den stora allmänheten. Denna förpliktelse var krävande, eftersom den inte enbart gällde stiftelsens verksamhet i slutet av 1940-talet utan förutsatte att den skulle utveckla sin verksamhet utifrån kraven från en tid som förändras. Ännu i början av millenniet anlitade man i regel reklambyråer för planering av medelinsamling, numera ansvarar ett team under ledning av medelanskaffningsdirektören bestående av framstående proffs inom branschen för systematisk och långsiktig utveckling av Cancerstiftelsens varumärke.
Cancerstiftelsen har efter en 75 år lång händelserik verksamhet blivit Finlands viktigaste enskilda finansiär av cancerforskning och en betydande stödjare av cancerarbete, vars arbete på varje nivå kännetecknas av hållbarhet. Den bär ansvar för alla finländare, stödjer vetenskapen utifrån expertbedömningar samt samlar in medel och bedriver ansvarsfull investeringsverksamhet.
En oväntad situation ändrade dock planerna. Coronapandemin och åtgärderna för att begränsa den påverkade Cancerstiftelsens verksamhet avsevärt. Den verksamhet som skedde ansikte mot ansikte pausades under epidemin. Detta gällde även styrelse- och utskottsmöten samt träffar med representanter för intressentgrupper. Forskningsstipendier kunde dock delas ut. Användningstiden för resestipendier beviljade år 2000 förlängdes till slutet av 2022 och under 2021 och 2022 öppnades ansökan av resestipendier inte överhuvudtaget.
Även Cancerorganisationernas centralbyrå, som skötte Cancerstiftelsens ärenden, blev i praktiken tom när hela personalen övergick till distansarbete. Detta fungerade mestadels bra, eftersom distansarbete hade varit möjligt under en längre tid. Ifall coronapandemin skulle förvärras grundades en beredskapsgrupp vars uppgift var att bedöma läget och vidta nödvändiga åtgärder för att skydda medarbetarnas hälsa och säkerhet samt säkerställa kontinuiteten av stiftelsens verksamhet.
Coronapandemin hade en stor inverkan på Cancerstiftelsens investeringstillgångar. Värdet på stiftelsens aktieportfölj hade i slutet av 2019 uppgått till nästan 65 miljoner euro, men den snabbt fortskridande epidemin påverkade finansmarknaden så starkt i februari–mars 2020 att värdet på Cancerstiftelsens portfölj minskade med nästan en femtedel. Medan generalsekreteraren och ekonomi- och administrationsdirektören funderade över vad som skulle göras när det verkade sannolikt att kursnedgången skulle fortsätta, skickade ordförande Sirja Jalkanen ett bestämt meddelande till styrelsens e-postmöte: ”Börja NU INTE I DETTA LÄGE sälja några aktier. Tvärtom borde vi selektivt köpa om vi skulle ha extra kontanter”. Med meddelandet försökte Jalkanen säga att Cancerstiftelsen mycket väl hade råd att vänta på att ekonomin skulle vända, eftersom dess resultat inte mättes i kvartal utan snarare generationer. Styrelsen bestämde att portföljen inte skulle röras, men för säkerhets skull, för att säkerställa sin likviditet, tecknade den ett kreditgränsavtal på 3,5 miljoner euro med Nordea Bank Abp.
Cancerstiftelsen slutar bevilja resebidrag på grund av coronapandemin.
Teologie magistern Sari Meller, som utsågs till Fundraising Director 2019, har reformerat Cancerfondens insamling på ett så genomgripande sätt att avkastningen nästan tredubblats på tre år till över 34 miljoner euro. Framför allt ökade antalet månadsgivare markant.
Effekterna av coronapandemin blev mindre än befarat. Cancerstiftelsens ekonomi förstärktes under 2020, eftersom epidemin fick människorna att intressera sig för välgörenhet och minskade konsumtionsmöjligheter ökade möjligheten att göra donationer. Resultatet från medelinsamlingen var gott tack vare den fortsatt framgångsrika Rosa bandet-insamlingen och ett ökat antal testamenten, donationer och månadsgivare. Bakom tillväxten låg ett systematiskt arbete för medelinsamling som leddes av Sari Meller och byggde på tv-program, webb- och telemarknadsföring samt utveckling av donatorrelationer. Med hjälp av automatisering av det 2021 förnyade CRM-systemet kunde marknadsföringen effektivt riktas till olika målgrupper. Fram till slutet av 2022 lyckades man öka antalet månadsgivare till 33 500.
Börsen återhämtade sig från kraschen i början av 2020 så bra att marknadsvärdet på Cancerstiftelsens portfölj i slutet av året ökade till nästan 68 miljoner euro. För att säkerställa stiftelsens tillgångar förnyades dess investeringspolitiska riktlinjer 2020. Som primärt mål för investeringsverksamheten fastställdes generering av ett jämnt inkomstflöde för stiftelsens verksamhet och stipendier. Det sekundära målet var ökning eller bevarande av realvärdet för investeringar för att säkerställa ekonomiskt oberoende och kontinuitet i verksamheten på lång sikt. De nya riktlinjerna gjorde investeringspolitiken mer aktiv än tidigare bland annat genom att tillåta alternativa investeringar, alltså andra än traditionella aktie- och ränteinvesteringar.
Den nya investeringspolitiken introducerades 2021, då den också fick nya ledare. Finansutskottet beslutade i början av 2021 under ledning av dess ordförande, professor Eero Kasanen, föreslå att portföljförvaltningen i stället för tre skulle koncentreras till två aktörer. Efter att Cancerstiftelsens styrelse hade godkänt förslaget 23.3.2021 tecknades avtal om diskretionär portföljförvaltning med Evli Bank Abp och LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab.
Cancerstiftelsens styrelse förnyade i januari 2022 Cancerföreningens och Cancerstiftelsens samarbetsreglemente, som senast hade ändrats fyra år tidigare. Det nya samarbetsreglementet fastställde föreningens och stiftelsens samarbete, men betonade också samtidigt deras självständighet i förhållande till varandra. Den preciserade frågor kring utskotten, ekonomi- och administrationsdirektörens arbetsbeskrivning samt frågor kring ekonomistadgorna, men utgångspunkten för organisationernas samarbete förblev densamma.
Juha Pekka Turunen utses till generalsekreterare för Cancerorganisationerna. Screeningprogrammet för tjocktarmscancer utökas till att omfatta hela landet.
Sirpa Jalkanen, professor i immunologi och akademiprofessor vid Åbo universitet, är en av världens ledande forskare inom mekanismerna för lymfocyternas rörelser i människans immunsystem. Till hennes viktigaste forskningsresultat hör upptäckten och karakteriseringen av nya skadliga ”trafikmolekyler” som är ansvariga för inflammation och cancerspridning. Han har erhållit 23 anslag från Cancerfonden. Jalkanen, som 2015 tilldelades titeln Academician of Science, tog 2017 över ordförandeskapet i Cancerstiftelsens styrelse.
Cancerstiftelsen hade fortfarande inte någon egen anställd personal, utan Cancerföreningens personal ansvarade för skötseln av dess arbetsuppgifter. För att sköta dessa uppgifter, som omfattade bland annat genomförande av stipendieprocessen, ekonomi- och personalförvaltningstjänster samt testamentent-, IT- samt datasäkerhetsfrågor, debiterade föreningen stiftelsen 2022 över 560 000 euro. Beloppet bestod i huvudsak av generalsekreterarens, ekonomi- och administrationsdirektörens, ekonomins (fyra personer) och administrationens (fyra personer) arbetsinsats samt delvis av hälsoavdelningsdirektörens och strategidirektörens arbetsinsats. Av dessa personers personalkostnader betalade stiftelsen 38 procent. Dessutom debiterade Cancerföreningen personalkostnaderna för medelinsamlingspersonalen samt forskningsdirektören, närmare 904 000 euro, i sin helhet från stiftelsen.
Den sociala, ekonomiska och politiska osäkerhet som det finländska samhället besvärades av märktes inte i Cancerstiftelsens ekonomi 2021 och 2022. Dess medelinsamling och investeringsverksamhet gav god vinst, och den nya stordonationen gav extra säkerhet, en testamentsgåva från Aune Ester och Karl Hjalmar Winberg på 17 miljoner euro, med stöd av vilken en fond med samma namn grundades. Stiftelsen kunde sköta utgifterna för sin egentliga verksamhet genom intern finansiering och tack vare fondavsättning kunde den bättre än tidigare bereda sig på att säkerställa kontinuiteten och långsiktigheten i hjälpverksamheten. Medlen kom fortfarande i huvudsak från tre källor: testamenten, donationer och investeringstillgångarnas avkastning som tillsammans utgjorde ca 85 procent av verksamhetsintäkterna. Resten kom från företagssamarbete och privata bidrag.
Tack vare ett gott ekonomiskt resultat kunde Cancerstiftelsen inte enbart förstärka forskningsfinansieringen till ett nytt rekordbelopp utan också öka sitt stöd till upprätthållande av patient- och närståendearbete samt rådgivningstjänster samt till mindre bemedlade cancerpatienter. Den goda ekonomiska och operativa situationen erbjöd även en gynnsam utgångspunkt för personalbyten i ledningen i början av 2022. Efter att stiftelsens långvariga generalsekreterare Sakari Karjalainen hade gått i pension tog specialistläkaren i patologi, medicine doktor Juha Pekka Turunen över hans arbetsuppgifter. Före det hade Turunen arbetat som utbildningschef och vice generalsekreterare på Duodecim. Samtidigt byttes också ledningen för Cancerföreningens hälsoavdelning efter att Juha Heino hade sagt upp sig, och magistern i hälsovetenskap, sjukskötaren Marika Skyttä, valdes till ny direktör. Cancerstiftelsens medelanskaffningsdirektör Sari Meller och stiftelsens forskningschef Jarmo Wahlfors representerade kontinuiteten i den nya ledningen.
Cancerstiftelsens avancemang till den viktigaste privata stödjaren av cancerforskning i Finland innebar inte att den skulle ha frångått sina ursprungliga mål. Tre kvartssekels utveckling hade lett till att den egentligen endast hade frångått sina gamla syften vad gäller driften av en inrättning som svarar för diagnos och behandling av cancer. Även denna verksamhet fortsatte den genom att stödja Cancerregistrets och Massundersökningsregistrets arbete för att utreda cancersituationen i Finland och utveckla cancerscreeningar.
Tack vare den starkare medelinsamlingen hade Cancerstiftelsen i högre grad än tidigare kunnat finansiera det övergripande cancerarbetet som Cancerföreningen i Finland och dess medlemsorganisationer bedriver. Den hade ökat sitt stöd för upprätthållandet av patient- och närståendearbete samt rådgivningstjänster, och under de ekonomiskt svåra tiderna på 2000-talet hade den i form av bidrag till mindre bemedlade cancerpatienter försökt uppfylla den sista punkten i sina gamla stadgar: ”den ekonomiska situationen för dem som undersöks vid poliklinikerna får inte utgöra ett hinder för genomförande av undersökningarna.”
Cancerstiftelsen fyller 75 år. Cancerstiftelsen börjar igen bevilja resebidrag.
Den första lokalavdelningen av Cancerföreningen i Finland hade grundats i Åbo 1951, och Radiumhemmet i Åbo inledde sin verksamhet i början av 1950-talet som det andra hjälpsjukhuset för cancerorganisationer efter Radiumhemmet i Helsingfors. Under sitt första decennium fungerade Radiumkoti främst som ett hotell, beläget i ett hyreshus. Radiumkoti i Åbo fick sin egen sjukhusbyggnad 1961. Till det nya hjälpsjukhuset anskaffades också en modern koboltkanon. När de flesta andra av Cancerföreningens sjukhus togs över av kommunföreningarna i slutet av 1960-talet, förblev Radiumkoti Turku, tillsammans med Sairaskoti Radium, i Cancerföreningens ägo under ytterligare några år. Men när de ekonomiska problemen ökade fanns det inget annat alternativ än att sälja sjukhuset till Åbo universitetssjukhus, som tog över Radiumkoti 1972.